Att få ett barn med Leopolds förståndshandikapp och Autism att genomgå undersökningar är hemskt.
Vi fick tvångshålla honom under provtagning, halsprov och första dosen av penicillin.
Jag var jättearg på en av sköterskorna. Talade särskilt om då vi kom vilka funktionshinder han har och att förhållningssättet måste anpassas..
Maken till oempatisk människa har jag aldrig träffat inom barnsjukvården.. Hon var hård, kall och tryckte ner en 10 ml spruta i svalget och tryckte in allt på en gång. Han var så rädd. Givetvis kunde han inte svälja ner det.
Märkbart irriterad "nähä det funkar ju uppenbarligen inte på honom. Men han ska dricka den"
Jag bröt ihop och blev en tigermamma.
Argt sa jag att de inte förstår hans handikapp och att han inte förstår. Hon vände på klacken och gick!
Leopold satt i ett hörn på golvet och stirrade rakt fram. Helt apatisk. Hemskt var det. Som om han gav upp..
Vi åkte hem efter att ha väntat i många timmar. Leopold orkade inte mer..
Vi har blandat ut i cola och äpplejuice och gett lite i taget. Hoppas nu att han snart blir frisk.
Jag känner en klaustrofobisk känsla efter 5 dygn i huset. Vågar inte lämna honom ensam.
Han hade förutom influensan även en elak halsfluss. Han blöder från halsmandlarna. Så skört är det i halsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera gärna mina inlägg så blir jag glad